förlossningsberättelse
Lördagen den 4/3 var vi hemma hos Jonas mamma och pappa å njöt av det fina vädret. Innan vi åkte hem bestämdes det att Nova skulle få sova över där så jag sa att " vi passar väl på att åker in till Gävle i natt vi då".
Jonas och jag stannade till på Vallstamacken på väg hem för att hyra film som vi tittade på den kvällen. Hade inte haft en enda känning av förvärkar tidigare men då när vi tittade på film vid 22-tiden kände jag sammandragningar med jämna mellanrum. Då var det ju bara att magen blev hård så jag trodde först att bebisen låg konstigt, sen märkte jag att det vart ungefär var 10-onde minut. Kände på mig att det satte igång då men vågade inte tro det så jag tänkte att det säkert var bara nå fjuttiga förvärkar å sa inget till Jonas då.
Vi gick och la oss vid 12 och jag vaknade strax före två av en värk som kändes även i ryggen, de va så jag njöt av den för jag så gärna ville att det skulle sätta igång. låg och funderade lite ubder 4-5 värkar sen började jag ta tid. Då var kom dom med 4-10 minuters mellanrum. Smög ner å ringde förlossningen i Gävle å berättade hur det var å hon jag pratade med då sa att jag skulle gå och lägga mig igen ifall det avtog eftersom det lika gärna kunde vara falskt alarm, men inte kunde då jag somna om e!. Låg och tog tid ja å gick ner å fika, ringde mamma å sen gick jag å väckte Jonas vid halv fyra. Värkarna var då med 6-7 minuters mellanrum. Efter att bubben kommit ner så ringde jag förlossningen igen och då var det en annan som svarade å hon sa att vi var välkommna in! ;)
Vi kom in vid fem och då började bm sätta en ctg-kurva och sen kände hon att jag var öppen ca 1 cm bara, då sa jag att "ni får säga vad ni vill men jag vägrar åka hem igen" bm bara skrattade å sa att hon redan hade skrivit in mig. Då kändes det verkligt! vi skulle få en bebis i dag tänkte jag;) . bm "drog" i nånting inne där när hon kände nästa gång så att öppningen skulle komma fram mer å därmed ´ökade värkarbetet. Medan Jonas satt vid tv´n å höll på å somna nästan gick jag runt runt i korridoren och tog tid på värkarna som kom med 2-4 minuters mellanrum och då och då lyssnade hon på bebis hjärta. När jag var öppen fem cm ( ca 10.00) tog jag ett varmt och skönt lavendelbad som hjälpte mig att slappna av, de var superskönt!. När jag fick så ont att det inte hjälpte längre och det blev för varmt åt skallen eftersom man hade VÄLDIGT varmt vatten klev jag upp och då var jag öppen ca 6 cm. Bm tog hål på hinnan så vattnet gick å det gjorde nåt så jävulskt ont varje gång dom kände hur öppen jag var, bm sa att det var för att bebisen vred ner huvudet. Efter att vattnet gått så blev det 10 ggr värre kändes det som, men det var ändå en så skön känsla att veta att vid varje värk är det en värk mindre å snart kommer bebisen!. Satt på sängen med ett gåbord framför mig och lustgasen i handen medan bubben masserade min rygg och ner mot baken. Tyckte inte jag fick nästan nå paus mellan värkarna den där ctg- apparaten stod på mellan 20 och 150 hela tiden tycker jag, det var det värsta i slutet, man vill ju vila lite å.. När Bm kände att jag var öppen 9-10 cm la jag mig på sidan i sängen och hon sa till mig att krysta om jag känner för det. Känns så himla underbart när kroppen börjar att krysta själv så först blev det så en gång på en värk, sen två å sen tre innan man krystade en hel värk.
Man blir lite som ett barn själv när man ligger där, man bara litar på barnmorskan å undersköterskan som är med en. När bm sa att nu kan du känna huvudet här, åsså tog hon min hand, då drog jag tillbaka å pep att jag inte vågade haha!. Å när jag höll på å klämma ut bebisen skrek jag "dra ut den, jag orkar inge mer!, jag dör!!!...". Stackars dom som jobbar där!...
13:05: Efter lite skrik från min sida å mycket peppning från Jonas å personalens sida lyckades jag klämma ut en liten Tim på 4178g och 55cm,huvudomfånget var 34.5 cm, han var såååå fiiiiin!!! En sån känsla går inte att beskriva med ord, den måste upplevas!. Det är den finaste stunden i livet när ett litet underverk kommer ut, mitt å bubbens lilla underverk! . Frisk e han Å ett STORT + i kanten var att det blev en pojk, så nu har vi en av varje! ;)
Tyckte faktiskt det var värre att föda den här gången än förra, kanske beror på att jag hade epiduralbedövning sist å nu hade jag bara lustgas, men det som kändes bättre var att det gick fortare och man visste lite mer. Efteråt sa jag att jag ALDRIG mer ska föda hehe. Nu känns allt bara underbart å jag njuter av varje sekund med min fina familj!
Hade inte gått så bra om inte Jonas vart med, han var ett enormt stöd under hela förlossningen!.
Hoppas ni förstod lite grann av hur det kändes å så;)
Jonas och jag stannade till på Vallstamacken på väg hem för att hyra film som vi tittade på den kvällen. Hade inte haft en enda känning av förvärkar tidigare men då när vi tittade på film vid 22-tiden kände jag sammandragningar med jämna mellanrum. Då var det ju bara att magen blev hård så jag trodde först att bebisen låg konstigt, sen märkte jag att det vart ungefär var 10-onde minut. Kände på mig att det satte igång då men vågade inte tro det så jag tänkte att det säkert var bara nå fjuttiga förvärkar å sa inget till Jonas då.
Vi gick och la oss vid 12 och jag vaknade strax före två av en värk som kändes även i ryggen, de va så jag njöt av den för jag så gärna ville att det skulle sätta igång. låg och funderade lite ubder 4-5 värkar sen började jag ta tid. Då var kom dom med 4-10 minuters mellanrum. Smög ner å ringde förlossningen i Gävle å berättade hur det var å hon jag pratade med då sa att jag skulle gå och lägga mig igen ifall det avtog eftersom det lika gärna kunde vara falskt alarm, men inte kunde då jag somna om e!. Låg och tog tid ja å gick ner å fika, ringde mamma å sen gick jag å väckte Jonas vid halv fyra. Värkarna var då med 6-7 minuters mellanrum. Efter att bubben kommit ner så ringde jag förlossningen igen och då var det en annan som svarade å hon sa att vi var välkommna in! ;)
Vi kom in vid fem och då började bm sätta en ctg-kurva och sen kände hon att jag var öppen ca 1 cm bara, då sa jag att "ni får säga vad ni vill men jag vägrar åka hem igen" bm bara skrattade å sa att hon redan hade skrivit in mig. Då kändes det verkligt! vi skulle få en bebis i dag tänkte jag;) . bm "drog" i nånting inne där när hon kände nästa gång så att öppningen skulle komma fram mer å därmed ´ökade värkarbetet. Medan Jonas satt vid tv´n å höll på å somna nästan gick jag runt runt i korridoren och tog tid på värkarna som kom med 2-4 minuters mellanrum och då och då lyssnade hon på bebis hjärta. När jag var öppen fem cm ( ca 10.00) tog jag ett varmt och skönt lavendelbad som hjälpte mig att slappna av, de var superskönt!. När jag fick så ont att det inte hjälpte längre och det blev för varmt åt skallen eftersom man hade VÄLDIGT varmt vatten klev jag upp och då var jag öppen ca 6 cm. Bm tog hål på hinnan så vattnet gick å det gjorde nåt så jävulskt ont varje gång dom kände hur öppen jag var, bm sa att det var för att bebisen vred ner huvudet. Efter att vattnet gått så blev det 10 ggr värre kändes det som, men det var ändå en så skön känsla att veta att vid varje värk är det en värk mindre å snart kommer bebisen!. Satt på sängen med ett gåbord framför mig och lustgasen i handen medan bubben masserade min rygg och ner mot baken. Tyckte inte jag fick nästan nå paus mellan värkarna den där ctg- apparaten stod på mellan 20 och 150 hela tiden tycker jag, det var det värsta i slutet, man vill ju vila lite å.. När Bm kände att jag var öppen 9-10 cm la jag mig på sidan i sängen och hon sa till mig att krysta om jag känner för det. Känns så himla underbart när kroppen börjar att krysta själv så först blev det så en gång på en värk, sen två å sen tre innan man krystade en hel värk.
Man blir lite som ett barn själv när man ligger där, man bara litar på barnmorskan å undersköterskan som är med en. När bm sa att nu kan du känna huvudet här, åsså tog hon min hand, då drog jag tillbaka å pep att jag inte vågade haha!. Å när jag höll på å klämma ut bebisen skrek jag "dra ut den, jag orkar inge mer!, jag dör!!!...". Stackars dom som jobbar där!...
13:05: Efter lite skrik från min sida å mycket peppning från Jonas å personalens sida lyckades jag klämma ut en liten Tim på 4178g och 55cm,huvudomfånget var 34.5 cm, han var såååå fiiiiin!!! En sån känsla går inte att beskriva med ord, den måste upplevas!. Det är den finaste stunden i livet när ett litet underverk kommer ut, mitt å bubbens lilla underverk! . Frisk e han Å ett STORT + i kanten var att det blev en pojk, så nu har vi en av varje! ;)
Tyckte faktiskt det var värre att föda den här gången än förra, kanske beror på att jag hade epiduralbedövning sist å nu hade jag bara lustgas, men det som kändes bättre var att det gick fortare och man visste lite mer. Efteråt sa jag att jag ALDRIG mer ska föda hehe. Nu känns allt bara underbart å jag njuter av varje sekund med min fina familj!
Hade inte gått så bra om inte Jonas vart med, han var ett enormt stöd under hela förlossningen!.
Hoppas ni förstod lite grann av hur det kändes å så;)
Kommentarer
Postat av: Anna
Vilken skön förlossning det lät som.. Söt är han iaf lille Tim..:)
Postat av: Lillebror
Blir alldeles tårögd när jag läser det du skrivit och minns ca 2½ mån tillbaka själv när Vincent kom.
Nu var ju Stinas förlossning under K-Snitt så det var inte riktigt samma sak för oss men man glömmer aldrig första gången man får se sitt lilla barn dra första andetaget. Ingenting är så magiskt som det. Skönt att allt gick bra för er och jag väntar med spänning att få träffa lille Tim . Hälsa Nova och Jonas . Kram
Postat av: Veronica
vilken sötnos!=) grattis!=)
Postat av: Hanna
Stort grattis till er:D vilken liten sötnos. Stor kram
Postat av: kaisa
Han är så himla söt! roligt att få läsa förlossningsberättelsen! Och vad fina ni var i tidningen:)
Trackback
